De här dagarna då jag önskar att vi fortfarande åtminstone var vänner.

idag är en sådan dag då jag bara vill ringa upp honom
prata i timmar och skratta. jag vill inte behöva tänka på hur förstört allting är, hur förstört allting alltid kommer vara
Ibland känner man bara att man låtsas som att allt är bra.
Jag vet inte varför dessa dagar finns,
kanske för att påminna en om att han alltid kommer vara en del av mig, att han alltid kommer finnas i mina tankar
eller så är det för att man inbillar sig om att han faktiskt skulle prata i timmar med en i telefon och skratta
jag vet ju innerst inne att han inte skulle lyssna på det jag sa, för det har han aldrig gjort
Jag vet att han inte skulle skratta, möjligtvis om han skulle skratta åt mig fast på ett dåligt sätt..
Man vet ju innerst inne att han inte har förändrats, även fast det är allt man hoppas på dessa dagar
och att han faktiskt skulle svara när man ringer och prata i timmar.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0