Maybe you're gonna be the one that saves me.

Det var som inte meningen alls.
Jag skulle inte ens ha varit där i alla fall inte i den sekunden.
Visst, jag bara lurar mig själv, som alltid.
Men det var något med dig.. något.. fint.
Det var inte alls ditt utseende, visst det är också så himla fint.
Men det var det du sa, hur du var.. det var det som var så himla fint.

Jag drunknar, som alltid.
Men jag tänker simma, för jag vet vad som alltid händer
hur det alltid slutar.
Jag vill inte ha fler slut så jag börjar inte ens.
Ingen mer onödig besvikelse.

Ibland önskar jag att jag aldrig upplevt riktig kärlek
Att jag inte vet hur det känns att förlora den
Då kanske jag hade drunknat och inte ens försökt ta ett enda simtag.
Det är enklare att falla när man inte vet hur ont det gör när man träffar marken









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0