Iris.

Oftast går det bra, men ibland spricker jag och blir till tusen bitar.
Jag hamnade där nu, i den där stunden när jag stängde mina ögon och låg där i din famn.
Solen lyste i mitt ansikte och den värmde mig, och du fyllde mig med det, kärlek.
När jag var med dig så var jag hel. Du hade gett mig tillbaka tron på kärlek.
Där, i din famn, med den låten spelandes i bakgrunden..

När du lämnade mig, lagade jag mig själv.. igen. det var inte för första gången.
Men det gjorde ändå lika ont, kanske lite mer ont än de andra gångerna.. kanske för
att jag såg oss i min framtid, jag såg oss hand i hand genom fina stunder och svåra stunder.

Även fast det var så länge sedan så minns jag det än. En sommarkväll i Juli
din lukt i min näsa och dina kyssar mot min mun.

Det gjorde bara ont nu, när våran låt spelades. Den låten som slår sönder mig igen
den låten som tar mig tillbaka dit, till oss.
Det gör bara ont.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0