A new chapter in my life.

Det har varit exakt samma sak hela tiden.
Jag ha alltid låtit han komma och gå som det känns bra för honom
Fyfan.
Jag mår dåligt av att behöva vara mig själv när jag tänker på det.
Så många gånger jag ljugit för andra, men aldrig för mig själv.
Jag har alltid sagt att det är dags nu att släppa taget, att jag hatar honom.
Bullshit, så mycket bullshit.
Jag har försökt lura mig själv att det är dags nu.
Alltid samma sak, alltid samma slut.
Han får alltid komma tillbaka, alltid smyga sig in i mitt liv utan motstånd utan något alls.
Fan va jag är less på det nu.
Jag har bestämt mig nu, jag ljuger inte för andra och jag lurar inte mig själv.
Jag har bestämt mig.
Om det nu ska finnas någon bättre för mig där ute är det dags för mig att lämna platsen fri åt honom.
Inte ha någon som är där ibland när det behagar honom.
Jag ska vara ärlig, riktigt ärlig.
Det här är skit svårt, det är en sån jävla utmaning.
Känner hur delar av mig skriker nej, det är väll så.
hjärtat skriker nej medans hjärnan vrålar ja.
Jag tänker inte lyssna på mitt hjärta.
Det skiker för döva öron denna gång

Jag ska göra slut med mitt förflutna för att leva idag.
Inte imorgon, eller om en vecka utan idag.
och jag ska göra en sak varje dag som känns meningsfull.
Ska sluta med datorn också, den slukar min tid.

Jag är här nu, ensam. Helt ensam, jag har ingen man som vaknar med mig och somnar hos mig
nej, ensam.
jag har mina vänner, och dem är så jäkla bra.
Jag har SÅ mycket, men istället för att uppskatta det så kan jag inte släppa det enda som jag förlorat.
konstigt.

äsch, jag har bestämt mig , det är allt jag vet just ikväll.
Jag ska upp för det där jävla berget nu, och han ska ner.. så långt ner man kan komma.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0